På SRs websida kan man idag läsa om ett förslag att införskaffa kryssningsrobotar till Gripen. Ett lite överraskande förslag, möjligen, då utrikesministern Carl Bildt så sent som för några månader sedan skrev att [kryssningsrobotar]
"...aldrig varit aktuellt för Sverige. Vårt försvar är ett försvar"Partivännen och försvarsministern Karin Enström står emellertid fast vid sin inriktning:
"På sikt så kan en förmåga som handlar om att kunna bekämpa mål på längre avstånd vara viktig. Det skulle också öka effekten av den stridsflygssatsning som vi gör på nästa generations Gripen"
Inte helt oväntat är förslaget inte helt okontroversiellt inom oppositionen.
Men vad är det man bråkar om - egentligen? Vad är det för "kryssningsrobotar" man (eventuellt) tänker köpa in och varför?
Det verkar som om det egentligen finns två kandidater till robotar som kan komma till tals för inköp till JAS:
KEPD 350 Taurus
KEPD 350 Taurus (Wikipedia) är en robot med räckvidd på lite drygt 500 km. Roboten flyger efter avfyrande mot sitt mål på ca 30 - 40 m höjd och med "cruise speed" på ungefär Mach 0.80~0.95. Stridsspetsens vikt är c:a 500 kg. Innan den träffar ett tilltänkt mål justeras höjden för att få optimal bekämpningvinkel.KEPD 350 Taurus är byggd av LFK (EADS/MBDA) och Saab Bofors Dynamics i samarbete och kan sägas vara "en del av Gripen-systemet" då Gripen redan är förberedd för att kunna bära den.
Robot 15 F-ER
Ett alternativ är helsvenska Robot 15 F-ER. En robot med lite brokig historia. Den byggdes ursprungligen som sjömålsrobot och har funnits som beväpning både på Viggen och numer med Gripen som vapenbätare. Stridsspetsen är 200kg och räckvidden är "medellång". (200km).
Från och med version Mk III kan den här roboten användas mot markmål.
Kommande Mk IV ska ha 1000 km räckvidd, men idag finns den inte.
Om man tycker - som jag - att det är bättre att köpa något som redan finns och som vi inte behöver anpassa för våra egna behov, känns det som om KEPD 350 ligger närmare till hands i nuläget, eftersom den så att säga "redan finns" och har en betydligt både större stridsspets och längre räckvidd.
Men det finns fler kritiska argument än de ekonomiska. Till exempel de moraliska - och synen på försvarsmaktens arbetsuppgifter:
"De är vansinnigt dyra i inköp. Det känns inte rätt att satsa pengar på det här. Det var inte den här typen av attackvapen Försvarsmakten skulle ha" - Försvarsutskottets Peter Rådberg (MP)
Det här är ju en typiskt miljöpartistisk hållning - att nya vapensystem inte borde tillföras försvaret under förevändning att de bara kan användas "offensivt" som - som han uttrycker det "attackvapen". Man skulle möjligen kunna göra poängen att samtliga vapen som någonsin skapats skulle kunna användas till både anfall (eller "attack") och försvar?
I just försvarsscenariot kan Sverige slå tillbaka mot en angripares grupperingsplatser, baser etc. (hamnar, flygbaser, grupperingsplatser för fiendens kryssningsrobotar eller ledningsplatser t.ex.) och utan att utsätta stridspiloter för onödig risk att dra på sig antingen fientligt jaktflyg eller luftvärn (för övrigt en förmåga vi själva just i nuläget saknar). Det här är fullt rimligt att tro (och tycka) är en nödvändig förmåga i nuläget om Sverige kan/bör/ska försvaras militärt. Det är inte en offensiv förmåga om man så att säga inte är "först med att skjuta tillbaka". Det är helt enkelt tillräckligt avskräckande att vetskapen om att vi HAR kryssningsrobotar, för att - förhoppningsvis - avhålla sig från att anfalla oss med liknande vapen själv.
För övrigt fanns den här förmågan - eller i alla fall en som löste samma problem - på den "gamla goda tiden" då Sverige hade ett invasionsförsvar. Det fanns planer för att skicka (den numer nedlagda) attackeskadern för att bomba strategiskt viktiga baseringsplatser, som hamnar och flygfält. I dagens mer teknikorienterade försvarsmakt vore det rimligt med motsvarande förmåga - fast med mindre risk för de enskilda piloterna (då vi också nu kan förväntas ha betydligt färre flygplan än då).
Nu är det ju i och för sig så att miljöpartiet vill ha ett "ickevåldsförsvar", något som tyvärr visat sig - med önskvärd tydlighet - inte fungerat särdeles väl i just Ukraina.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar